Tänk om jag kunde uppskatta regnet lika mycket som min dotter. Igår fick hon vara ute och cykla i skogen med sin far och sätta upp orienteringskontroller och när hon kom hem efter en störtskur berättade hon att cykla i skogen i regn var det bästa hon gjort i hela sitt liv näst efter att åka Valkyria på Liseberg. Sedan spånade hon vidare om att om hon fick åka Valkyria i regnet måste vara ännu bättre!

Själv håller jag mig inne och jobbar idag och funderar på om Venlafaxin som jag äter för min kateplexi inte borde kunna göra mig gladare än vanligt. Eller om man oftast är glad kanske det inte fungerar så…