Gatlyktan lyser upp dagens ben och bäret som sitter under skon vilket är typiskt för hösten utanför min port.

Igår höll jag mig vaken till strax efter 20 då min dotter skulle berätta om sin skoldag för mig innan jag skulle försöka läsa godnattsaga för henne. Horisontalläge och någon som pratar är som världens sömnpiller för mig men jag får inte glömma bort att jag är speciell 🙂